9 dygn så hoppade Rossi på dörrhandtaget klockan 04 i morse. Vår miss är hemma igen, äntligen. Han hade nog längtat lika efter oss tror jag, maken sa att han sprang in och stångade hundarna i deras bäddar, upp i sängen och gnugga näsa med sin husse och upp till dottern och gnugga näsa.
Efter att ha kollat familjen så var han hungrig och slukade en skål med torrfoder, sedan somnade han i sängen med dottern. Sov fortfarande när jag kom hem på morgonsidan och gnuggade näsa med honom.
Skönt att han är hemma igen, undrar om det inte är någon som ändå lyckats stänga in honom någonstans, för han går aldrig långt och sover oftast inne varje natt. Huvudsaken är att han är hemma igen.
1 kommentar:
Vad skönt att han kommit till rätta igen! Det är så jobbigt när de försvinner så där och man inte har nån aning om var de är och ifall de lever eller inte.
Skicka en kommentar