torsdag, september 30, 2010

Katten ska ut och campa

Här är den andra ormen som jag och Sune såg på vår promenad förra veckan. Den var inte liten ska jag säga....


Sune är leksugen och har tagit med sig geten som han älskar. Rossi gillar tältet som han fått av farmor.

Sune vill ha mjukis geten som är inne i tälet med Rossi.


Oops! Sune har vält tältet med katten i. Men skam den som ger sig.


Rossi har tagit Sunes get som han fått ärva. Sune är rädd om den och katten bara jäklas med honom och stjäl geten.



Mysigt !!

måndag, september 20, 2010

hänt....

I lördags gick jag på mitt skift kl 16, började då med att byta av den andra personalen här i Bollnäs för jag och brukaren skulle ut på dans på Tranan. Först skulle vi ut ett gäng på Kina och äta god mat.

Det var orkestern Nickez som spelade och det var riktigt bra tycker jag. Gissa om jag dansat i flera timmar. Dansat med alla möjliga och kul hade vi. När vi kom hem till brukarens lägenhet så kokade vi oss lite kvällsfika och varvade ner innan det var läggdags.

Idag måndag så var jag ledig, men skulle iväg med svärmor och titta på hennes mamma och säga farväl. Jag har aldrig varit med om att titta på någon som ligger i en kista förr så jag sov dåligt natten innan och var nervös. Kändes skönt ändå att få göra så här, då blir det inte så tungt sedan på begravningen, och konstig nog känns det så naturligt nu när man fått göra det här, så fridfullt och så vackert. Jag grät nog värst. Jag är hopplös, de skulle kunna anställa mig att gråta på begravningar. Känslorna bara kommer. Vi åkte hem till svärmor och drack lite kaffe och avslutade dagen på Lilla K för att lätta upp vårt humör.

Åkte hem till Sune som väntade på en promenad. Tog oss en runda som vi har och en bit av vägen går längs med järnvägen på en grusväg. Pratade med en granne i telefonen då Sune klev på en svart smal huggorm,tur att det är lite kallt så att den var slö. Ormen fattade inget och inte Sune heller som klev på den. Jag skrek och hoppade i diket, grannen blev nog lomhörd efter mitt skrik hon tyckte att jag skulle lägga på och komma dit i stället. Gick några meter till och hade precis kommit över dubbelspåret på järnvägen när jag skulle komma upp på vägen igen så låg nästa huggorm där, och den var stor, fet och brun. Jag blev stel och paralyserad, shit också. Jag vänder inte och går hemåt igen för där ligger det en orm och jag ska över här men HUR!!!

Gick längs rälsen en bit och hittade en stor pinne och med den hackandes och huggandes i backen gick jag över en åker för att komma upp mot vägen igen. Kände nästan svetten tränga igenom jackan, fattas bara ett huggorms bett också. Jag som aldrig ser orm har nu sett två på samma dag. Det är nog för att de jobbar med att byta räls som ormen blir irriterad och kommer fram igen. När jag väl var hemma och skulle över järnvägsövergången stod jobbtåget där och jag fick slå följe av killarna som jobbar med att byta räls, att gå en bit längs järnvägen och passera jobbtåget för att komma hem, gissa om blicken var fastnaglad på backen utifall det dök upp fler ormar.

lördag, september 18, 2010

Det är mycket nu

Förra helgen var vi på en mini husvagnssemester till Vinströmmarna. Vi hade precis kommit dit och ställt upphusvagnen när läkaren ringde och gav oss dödsbudet att min mans mormor avlidit. Svärmor befann sig i utlandet när hon fick beskedet så det var tråkigt för dem att inte vara på hemmaplan.

Vi semesterade klart den helgen i Vinströmmen med grådassigt väder, men trevligt sällskap och mysig lägereld som vi satt runt på kvällarna och nätterna. Grillade marshmallows och pinnbröd. Åkte hem på söndag eftermiddag, ställde ifrån oss husvagnen och åkte till svärmor som kommit hem.

Måndag morgon så började vi kavla upp ärmarna och ta itu med att flytta ur lägenheten och fixa med begravningen hos begravningsbyrån. Vi stupade i sängs med huvudvärk på måndag natt, fortsatte vårt flyttande, kastande och skänkandet av saker och kläder i 3 dagar till och de sista 2 dagarna så har vi skrubbat och skurat. Igår på eftermiddagen var vi klara och nycklarna är inlämnade, så nu har en epok med familjehuset gått i graven. Nu återstår bara begravningen som är om några veckor.

Just nu ligger jag efter med pluggandet. Har inte orkat öppnat böckerna på 1 v nu men sitter just nu och försöker ta igen det innan jag ska åka och jobba.

onsdag, september 01, 2010

Förkyld

Inte nog med att jag blev biten av en jordgeting i lördags när jag, min syster, min mamma och min dotter var ute för att plocka svamp i skogen.

Jag gick själv längs en liten bäck och lallade på. De andra var som bortblåsta och svamparna jag hittade fick jag bära i tröjan, tills jag stöter på dem och får stoppa dem i korgen.
Hörde hur det frasade till bakom mig och sedan stack det utav bara attan i ringfingret på min vänstra hand. -Aj som tusan. Gadden satt kvar så jag plockade ur den och kom faktiskt ihåg att få av mig ringarna fort som attan.

Hojtade och ropade på de andra i skogen och gick mot bilen. Handen svullnade upp omgående och värkte. Vi hade lovat oss själva att vi skulle fika när vi hittat svampar och det hade vi nu och hungrig var vi. Men vart var mamma nu då? Hojtade och ropade igen och ny regel om att vi måste hitta mamma först innan vi kunde fika. SUCK. Startade bilen och började åka längs vägen och där kom hon ångande för hon hade sett en orm och då är det panik i bygget ska ni veta.

Åkte en bit längre bort där vi satte oss i en sluttning för att äntligen fika och äta goda smörgåsar. Nu blev magen glad men inte handen som började bli lite blå. Kom på att vi hade ju våtservetter en hel tub. Drog fram några sådana och lindade om och så började vi leta svamp igen. Nu hittade vi riktigt många också. Både stora gula fina och gigantiska höstisar.

När vi kom ut t stugan var det dags att förvälla och rensa svampen. Duka inför lyskvällen och främmandet som kommer. Jag var trött och vela sova med jämna mellanrum och lite feber hade jag nog också från och till.

Orkade inte vara vaken så länge på kvällen, lade mig strax efter att barnen lagt sig, för att nu skulle jag minsann sova ordentligt i allafall. Pyttsan! Jag sov med 20 minuters mellanrum, klådan och värken gjorde mig tokig. Skulle behöva en gaffel att riva mig med kändes det som. Satt i sängen och kladdade med kylbalsam men det hjälpte föga.

Dagen efter var handen lika svullen och öm. Kom på att jag skulle gå till vår stuggranne som är sjuksyster och hon har goda råd. Fick två allergitabletter av hennes dotter som jag åt en om dagen och det hjälpte faktiskt mot den värsta klådan och sedan smorde jag med cortison salva. Nu idag onsdag är handen skaplig, går inte att böja ringfingret som jag fick sticket på, den är stel som en pinne ännu.

Och som om inte det var nog så blev jag dunder förkyld inatt som var, snorat och är täppt i näsan. Både sonen och maken är förkylda. Näe nu ska här kureras med lite gott te och honung.