Fågelkvitter

Jag har idag mitt på dagen suttit på en spark ute på tomten, läst en bra bok och druckit kaffe.
Det var jätteskönt, solen sken och fåglarna kvittrade samt att man hörde att snön smälte och droppet från taken.

Är våren i antågande ? Jag längtar i allafall. Hade det varit någon vecka senare så skulle jag kunna börja att beskära äppelträden. Kratta tomten och fixa i ordning den nya tilltänkta platsen för växthuset. Förbereda rabatterna inför vår och sommar.

Men just nu är det inget att göra utomhus mer än att njuta av soliga dagar, vilket jag hopppas det blir fler av.

Friluftsdag

Vi har följt med våra barn på friluftsdagen till Järvsö i många år och inte ska vi svika i år inte. L-8 och jag sa som så att när barnen har gått ut skolan får vi boka ett datum 1 gång per år för att åka på våran traditionsenliga resa med skidåkning. Det är såååå härligt att få susa nerför backarna i alla tänkbara pister.

Matsäcken bestod av karibisk kycklingsoppa, sötpotatis skuren i stavar med tillhörande dip, nachochips, choklad, kaffe, smörgåsar och kexchoklad. MUMS ! Jag älskar att äta matsäck utomhus, den smakar som mest utsökt då.

L-8 susar nerför backen.

Det är en väldigt vacker utsikt ifrån toppen.

Träden var så vackra med sin frostiga snö på sig. Nästan sagolikt.

Det dåliga samvetet

Jag har stillat det dåliga samvetet idag med ett besök hos mormor och morfar. Förut så tog jag mig inte riktigt tid att hälsa på dem, vilket man borde göra.

Mormor har frågat mig sedan morfar fyllde år i mitten på januari när jag tänkte komma och hälsa på dem. Snart säger jag jämt utan att tidsbestämma när jag ska komma.

Men idag har jag gjort det trots att de väntade mig igår för de hade gjort eld i braskaminen i vardagsrummet. Typiskt ! Trots att jag sa att jag ringer först innan jag kommer. För två veckor sedan hade hon väntat mig då också och bakat tidigt på morgonen och så ringde jag för att skjuta upp mitt besök då jag var förkyld.

Idag har vi fikat och lagat mat tillsammans och pratat. Jag tror mormor har lite långsamt när morfar hör så dåligt så han inte gärna deltar i någon konversation. Sedan läser han jämt och ständigt böcker och mormor håller alltid på något slags handarbete.

Besök

Igår fick jag besök av Lokamia och hennes dotter som snart fyller 3 år.

Dottern tyckte att jag hade en lång häst. Nu tror att hon menade att jag hade en stor häst. Vi började med att dricka en kopp kaffe medans lilltjejen tittade på kanalen kanalen, som hon säger(Palyhouse Disney) min man var emellanåt och bytte kanal när hon var med oss i köket och varje gång hon kom tillbaka till vardagsrummet så frågade hon.
- Är min kanalen borta nu ?

Hon var också fascinerad av att se hästarna ute i hagen genom fönstret. När hon inte såg dem så frågade hon vart dom var. - De är och värmer sin päls i solen, sa min man. Varpå lilltjejen formade sina fingarar som en kikare och tittade upp mot himlen och sa - jag ser dem inte.
De små tar oss bokstavligen på orden.

Vi åkte iväg till Mobackes för att titta på alla djuren samt att vi skulle äta på Lilla K´trädgårdskök. Vi åt länge och väl. Lilltjejen hittade en hörna med leksaker som hon pylade med alldeles själv medans vi avslutade maten med att ta en kopp kaffe och bläddra i inredningstidningar.

Sedan ropade lilltjejen att nu hade hon minsann bajsat. Oops. Sedan var det dax för djuren. Hon visste precis vart djuren var, hon guidade oss dit.
- Nu ska jag släppa ut alla fåglarna, sa hon.
- Näe det får du inte, sa jag för då har de inga fåglar att sälja.
Och nu vet jag varför hon sa så. Det var för att det hade min man sagt åt henne innan vi åkte dit och bara för att jag är rädd för fåglar.

Eftersom jag är rädd för fåglarna så stod jag i dörröppningen in till djuren. Så ropade lilltjejen igen.
- Du är rädd för råttorna.

När hon var nöjd inne med fåglarna och råttorna så gick vi till den stora dammen och tittade på alla de stora fiskarna, vi tittade även på sköldpaddorna och dammen med de små fiskarna.
Hon hoppade ifrån några små säckar med jord som låg på golvet när lusten tröt och vi var tråkiga som tittade på fröer och pratade om dem. Hon tyckte att vi bara skulle köpa fröer med rosa blommor för hela den lilla tjejen var så rosa man kan bli. Hon hade t o m med sig princess skor och krona när hon kom. Nu satt mest kronan mitt i pannan som en liten enhörning men vad gör det, när de vill vara fina.

Tack så mycket för lunchen Lokamia !

Smått och gott

På lördag var jag och maken iväg och åkte längdskidor. Solen strålade och snön glittrade. Det var tyst, lugnt med öppna ytor att åka på med orörd snö runt omkring. Man fick känslan att man nästan var uppe i fjällen. Efteråt så var det kaffe i det gula huset igen.

Maken fick låna en spikmatta av L-8 som han och jag provade på lördagskvällen. Maken låg först i ca 20 minuter, sedan var det min tur och jag var nog som L-8´s man. Hann knappt ner på mattan så var jag uppe igen. Men modiga 8 minuter vart det och det kändes som om man låg på glödande kol tyckte jag. Vet inte om jag ska tycka att det var läskigt, eller att det gjorde ont, eller att det var skönt. Maken fick en enorm huvudvärk på söndagen och förmodligen fick han igång något i och med att han låg på spikmattan. Huvudvärken försvann efter att han legat en andra gång på söndagen innan lämnade tillbaka den, men har blev sömning som tusan.

Det här är lilla Robin 3 månader. En Belgisk Vallhund. Luddigare och mjukare vovve får man leta efter. Hon var hos oss i söndags när matte jobbade och husse var och tävlade med sin fyrhjuling.

Alla Hjärtans Dag ! Maken fick tulpaner av mig så lagade han god mat till mig med ett gott vin till.

Det var många år sedan vi hade så här mycket snö, och så här kallt. Men säga vad man vill, fint är det iallafall.

Härligt väder

Jag har tagit mig i kragen och satt på mig löparskidorna idag. Vädret är strålande sol och -9 grader. Perfekt för en skidtur.

Makens kusin hade precis kört upp spåren över hela golfbanan. Jag åkte 4 km idag och jag måste medge att jag har dålig kondis för jag fick nästan blodsmak i munnen när jag åkte, eller så åkte jag för fort.

Plommonlila i ansiktet fick jag kaffe efter avslutad tur. Man kan få kaffe i det gula huset när man åkt klart :-)

Just nu sitter jag och nyser och snorar igen. Jag tror jag har varannandags förkylning och inte blir jag kvitt den heller, har hållt på nu nästan 3 veckor. Men skam den som ger sig. Blir det så här fint väder i morgon åker jag en tur då också. Jag behöver verkligen komma ut känner jag.

var det trean som kom?

Vet inte om trean kom igår eller inte, ni vet av tre onda ting så har två definitivt varit.

Igår skulle jag iväg på en rekryteringsträff via arbetsförmedlingen. Jag hade koll på allt här hemma med papper och kläder som jag skulle ha på mig. Åkte hemifrån 20 minuter före och så händer det som inte får hända. Bilen stannade i Lenninge. Det här är ju inte sant tänkte jag, som tur var när bilen stannade så pratade jag just med maken i telefonen så han kom snabbt till undsättning och jag ringde som en tok till Arbetsförmedlingen för att tala om jag blev lite sen. Jag behövde bara gå in i kyrkan mittemot Arbetsförmedlingen när jag kom.

Ca 15 minuter försenad parkerade jag vid kyrkan och gick in där jag hörde röster, det var bara det att jag råkade komma bakom scenen där presentationen var i fullgång. Jag ursäktade mig högt och ljudligt inför en fullsatt kyrka. Snacka om pinsamt....

Det delades ut nummerlapppar, som de andra hade fått givetvis som gått in rätt väg. Harkel. Jag fick nummer 59. Japp ! Hur många timmar ska jag få vänta tills det blir min tur ?

Jag satt kvar som sist och då var klockan 15.45 innan det var min tur, det var iskallt i kyrkan och jag frös. Arbetsförmedlingens papper räckte inte ens till så de skrev på ett kollegieblock. Vilken dag ! Jag som skulle träffa mina vänninor vid 14 tiden var det sagt. Men jag åkte dit ändå sedan och alla hade åkt, men det fanns en liten bit paj till mig också och en välbehövlig kopp kaffe.

När jag kom hem så var maten klar. Maken hade skjutsat iväg sonen på aktivitet och var inte hemma när jag kom. Jag frågade dottern vart han var och hon sa att han tappat bort plånboken och måste åka till jobbet för att leta den. Nä det är inte sant tänkte jag, inte det här också. Men jag kunde vara lugn för när han brådskade iväg till min undsättning stoppade han plånboken i arbetsjackan utan att tänka på att han gjort det. Den historien hade i allafall ett lyckligt slut.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Mammanna:
Min sjättebild i sjätte bildmappen är ifrån Östersund och handbollscupen som Hällbo handbollslag åkte till. Jag tror att det var januari 2006.

Det här var en rolig resa som jag inte kommer att glömma. Det hela började med att maken och sonen skjutasade mig till I-8 på hennes jobb, då barnen redan åkt med spelarbussen tidigt på morgonen och vi åkte på eftermiddagen.

Vi stod utanför hennes jobb och vi skulle säga hej då, och nu är ju I-8 väldigt spontan så hon drog till sig min make och pussade honom på kinden och sade hej då och ni skulle ha sett minen på min son som höll på att dö och fällde en kommentar som jag inte nu kommer ihåg men den skrattade vi gott åt allihopa.

Snabb som vi bruttor är åkte vi iväg. Och någonstans vid Färila kom I-8 på att hennes handväska stod kvar på kontoret :-( (jag vill påpeka att det var hon som körde som inte hade något körkort med sig eller pengar) upp med telefonen för att ringa till ett av barnens pappa som även han skulle upp över med lastbilen för att fråga om han inte kunde svänga in på henne jobb och hämta handväskan.
- Näe det går inte sa han för jag är strax bakom er sa han, ni har ju precis åkt förbi mig. Vi hade nog så fullt upp med att pladdra i bilen att vi märkte inte att vi kört om honom. Upp med telefonen igen för att ringa till arbetet varpå hon ringde fel om jag inte minns fel och hamnade hos en annan kollega som själv skulle upp till Östersund eller visste någon som skulle upp dagen efter, jag minns inte riktigt hur det var men snacka om tur. Handväskan/spypåsen (den var illgrön kan jag meddela) levererad till Östersund.

Jag och I-8 bodde i grindstugan som tillhörde hennes arbete. Jag hade en inre vision om att det skulle vara ett litet torp/stuga, ack så fel jag hade. Det var en kort kompakt fyrkantig betong hus med lägenheter i för de anställda. Men vi bodde jättebra. Jag hade mitt rum med utsikt över Frösö bron och det var storm där uppe jag jag säga det small i balkongerna på huset.
Vi lagade våra frukostar och middagar själva, åt ute på dagen då vi var utlokaliserade över hela Östersund i olika idrottshallar.

Pappan med lastbil kom upp och skulle bo med oss andra natten. Vi lagade god middag, drack öl och vin samt tittade på tv på kvällen. Barnen bodde på militärförläggningen. Han försökte få oss att skämma bort honom med att kontra att hans fru minsann bäddade i hans sängkläder. Men sådant går vi garvade kvinnor inte på. Han fick ett nattlinne lika som vi hade med texten Hemmagjord på, den texten får man tolka som man vill :-)

Ja den resan kommer jag sent att glömma. Fy sjutton vad roligt vi hade.

Gör så här om du antar utmaningen.

* Gå in i mappen mina bilder på din dator

* Gå till den sjättemappen och välj den sjätte bilden i den aktuella mappen

* Lägg upp din bild på bloggen och skriv något om den

* Utmana sex andra personer.

Av tre onda ting

, så har två nu hänt. Senast är att vårt kylskåp har sagt farväl till denna jord. SUCK !

Igårkväll fick vi ner med allt till matkällaren för att försöka rädda det som räddas kunde, för det var rejält varmt i kylen när vi upptäckte detta.

Ringde runt på annonser igår kväll på begagnade kylar, men man vill inte att det ska vara mer än några år för att man ska vilja köpa ett begagnat och dessutom var alla annonserna i Gävle, så resan dit måste man också räkna in.

Nu ska vi äta frukost och åka iväg till Elgiganten och kika om det finns något prisvärt kylskåp. Vi har ett stort problem att fixa detta också och det är att vi har ett gammal skafferi som man går in i, och där har vi byggt in kylen. Vi måste riva dörrkarm och foder för att få ut det gamla och in med det nya. FUN ! No way...

Lilla Simon ska hem idag. Han fick vara kvar en dag ytterligare. Det kommer att bli tomt men klös och bitmärkena på händer och armar kommer att läka.