Vet ni vad!

Jo att det blir 30 minuter ljusare i veckan. Det är inte lite det. Det är det lilla som man får glädjas åt. Jag längtar redan ut till trädgården.

Har skottat fram bänken intill garaget där vi brukar sitta hela vårvintern och våren och luta våra huvuden mot garageväggen för att lapa sol och lyssna på fågelkvitter, det är kvalité det.

Ivar var och hälsade på sin moster i onsdags. Vi tog en promenad med vagnen, lunchade och fikade. 5 månader och sitter snart själv och lär sig något nytt från vecka till vecka. Växer så det knakar också, lång kille blir det.

 

I fredags var jag och maken tillsammans med hundarna ute på en riktigt lång promenad i 2½ timme. Haffade folket i Markmyra så fick de följa med oss ut till sjön Herten. Eddie åkte på sin snowracer, susade ner för backarna själv, tuff kille.

 

 

Hundarna hade mycket att springa runt på ute på isen. 

 

Hämtade en sjuk son idag i skolan. Jag pratade i telefonen ett tag och då fick jag detta meddelande av sonen. Tur man förstår innehållet med en bifogad bild till.

 

Här har vi en hm... en vacker sång att vår syjunta kollega sådär på en måndags kväll. Lyssna och njut, kanske det blir skivkontrakt någongång i framtiden med titlen Tuppen.