Fadäs...

Jag är ju som jag är och min man är som  han är, eller som män oftast är. De ser inte om man bytt gardiner eller köpt något nytt till hemmet.

Det som hände mig var att vi gick från vårt hotellrum mot receptionen för vi skulle åka dolmus in till marknaden den här dagen och jag hade en kort klockad kjol på mig.

När vi gick ifrån vårt rum tog vi en omväg och tittade på tennisbanan innan vi gick till receptionen. Jag sa just åt maken att städpersonalen är pigga och glada människor för de skrattade och pratade både med varandra och med oss. Jag gick först och maken ett hack efter (som sig bör).

När vi kom fram till receptionen så var det en svensk äldre dam som ursäktade sig och påtalade att jag hade stoppat in kjolen i trosorna där bak. Gulp!!!

Inte undra på att de hade så roligt dem som vi mötte och de som gick bakom oss och fnissade. Jag frågade maken - menar du att du inte har sett att jag har gått omkring med kjolen instoppad i trosorna, och som vanligt så märker de inget för han hade inte sett något konstigt eller annorlunda. Med andra ord känns det som om jag ofta ser lite halvknasigt klädd ut.