Igår måndag var det stora sjukhusbesök för släkten. Lite komiskt faktiskt. Upp tidigt för att maken ska vara på operation vid 8. Svärmor var vaken så jag åkte dit och fick mig kaffe och macka. Ringde till hälsocentralen för att se om jag skulle få tid att dottern fick komma in och få utslagen undersökta. Fick rådet att köpa klådstillande tabletter, oparfymerad hudlotion och fortsätta med cortionsalvan ett tag till. Vet inte om det är förkylningsvirus, tvättmedel, sköljmedel eller citrusfrukter som är orsaken till utslagen.
Klockan 10 skulle det ha varit min tur att besöka läkaren, men tyvärr hade han inte kommit till Bollnäs den här dagen och de hade ringt på sonens mobilnummer och försökt att få tag på mig. Fick erbjudande om att åka till Hudik, men det var inte passande med tanke på att jag måste hämta maken ifrån operationen när han vaknar.
Svärmors fabror var också på sjukhuset för att få järn i blodet och en översyn av pacemakern. Jag började gå ut från sjukhuset med mina apoteksvaror så kom I-8, hon skulle på röntgen och ortopeden med sin handled. Eftersom dottern var hemma med Sune, så stannade jag och höll I-8 sällskap under dagen och det blev några timmar. Rönten med gips, sedan in till läkare som inte var nöjd med bilderna, iväg och röntga om igen och in till läkaren igen för att få ett nytt gips.
Efteråt fikade vi med god macka och kaffe. Tack för fikat I-8. Jag gick till dagkirurgin och skulle se om maken vaknat upp än innan jag åker hem. Det hade han. Låg där med EKG och dropp än och läste en bok. Läkaren kom med en manlig sjuksköterska (våran granne) som fick agera typ tolk, men vi fattade inte mycket och läkaren hade svårt att hitta rätta orden och det är inte lätt att fylla i själv och hjälpa på traven när man inte vet vad han vill ha fram. Tråkigt att det ska vara så, men han kanske är en mycket duktig läkare för det.
Gick iväg till omklädningsrummet och maken fick sätta på sig sina kläder, eftersom fot och fotled var bedövade hade han ingen känsel och vi gick där hand i hand med ena handen stödd mot väggen för att få balans. Plastsocka på en bar fot med bandage var det enda han fick. Idag ska han kunna stödja på foten och på fredag ska vi sätta på ett större plåster om stygnen så ska han kunna ha så i 2 veckor.
Lyckad dag för alla utom för mig som nu får gruva mig lite till innan jag ska in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar