Hua, vad nervöst det var idag när jag och dottern gjorde hennes andra övningskörning, igår kväll gjorde hon någon kilometer i skymning via Görtsbovägen. Jag är lugn till naturen och det ska man ju vara... Hm.. Jag höll hårt i höger dörrsidehandtag och fingrarna touchade vid handbromsen, kände mig helt utlämnad, åt naturgodis som en helt besatt annars har jag inte vetat vad jag skulle gjort av händerna. Känns konstigt att sitta här vid sidan om och instruera min dotter om hur man kör en bil, jag är ju inte sååå gammal! Dessutom har vi börjat sent för hon fyller ju 18 i januari, men ingen av oss har känt någon lust att ta tag i det förrän nu.
Idag när jag kom hem från jobbet åkte vi Berges vägen mot Kilafors, där tog jag över så körde hon vidare mot Tönsen och Holmsveden och hem igen samma väg fast nu mot Västansjö/Lotan och Sörfly. Jag tycker att det gick riktigt bra förutom att komma igång och starta på ettan, t o m hunden fick nog och reste sig upp och såg lite frågande ut till om bilen verkligen ska hoppa igång eller rusa på det där viset och ska man verkligen få minst 5 motorstopp vid varje korsning.
När hastigheten närmade sig 65-70 började mina tånaglar automatiskt att böja sig neråt och liksom vela bromsa inne i skorna, jag tyckte det gick riktigt fort, man vänjer sig väl...
Vad fessig man blir......Gulp.
Körskoleläraren sa att man som förälder gärna får sitta med i baksätet och det vill jag gärna göra en gång för att höra hur de lär ut. Och på tal om vägmärken, gosch då borde jag inte vara ute i trafiken för jag verkar inte kunna många ord och samlingsnamn på dem och det finns en hel bok med helt nya som ska läras in. Tur att man själv får en uppfräschning i ämnet.
1 kommentar:
Hahahahaaaaaa inte så gammal???? Tycker det låter som om du oxå kommit upp i rätt ålder;-)
Lycka till och hälsa Evelina.
Kram
Skrållan
Skicka en kommentar