tisdag, september 08, 2009

En häst mindre och några tårar senare

För någon vecka sedan satte jag ut en annons på mitt varmblod, väldigt många har svarat varav en utav dem sms:ade till mig att hon skulle ha hästen.

Hon sms:ade många och långa meddelanden och jag försökte att så fort jag fick ett meddelande att ringa upp henne för att få höra hennes röst och få prata ordentligt för sms är ändå bara kortfattade meddelanden. Men hon slog på upptaget städigt. Vad är det med folk nu för tiden?
Vill hon inte veta något om hästen som hon tänker köpa ?

Mer och mer sms kom det med många rader av bilder på hennes hästar, stallar, barnbarn osv. Hjälp ! vill jag verkligen se allt det förutom att han ska få det bra givetvis och tittade man på bilderna ifrån stallet så ska han få bo kungligt för det såg verkligen rent och snyggt ut där, men vem vet om det är bilder ifrån hennes stall eller grannens ? Jag fick en sådan konstig olust känsla i magen och min sömn de senaste 14 dagarna har varit usel. Jag ältar och ältar i det här med att gjorde jag rätt som sålde till henne. Pengarna blev insatta på kontot ca 1 vecka i förväg och en transportbuss ska hämta hästen. Hon tänker inte ens själv komma upp och hämta killen.

Det kändes som om jag svikit honom när vi lastade in honom i lastbilen. Han var sista hästen för kvällen och det stod redan 10 hästar där som välkomnade honom. Han gick in på tredje försöket för han förstod inte att han skulle stå på tvären och han var klart störst av alla hästar som stod där för han nådde över mellanväggarna och lukta på den som stod bredvid.
När Edison kom fram till Harbo och Marstallargård så sms:ade kvinnan igen att han han kommit fram, kissat och ätit ur krubban. Låter som ett bra tecken typiskt honom att kissa, han blir alltid kissnödig när han åkt transport även om han bara åker mellan Bollnäs och Granbo. Längre ned i meddelandet stod det Ps. han var stor. Ja vad hade hon trott och hade hon kommit hit och provat att rida honom så hade hon sett det på engång och inte bara förlitat sig på en annons och en massa sms.

Puss på dig killen. Jag står här på gården och gråter när du far. Det blev en dålig bild pga jag skakade så hemskt att jag lyckades få in video istället för kamera så därför ser man bara bakändan av lastbilen.

Du bor nära Östervåla så när vi har vägarna förbi då kommer jag och besöker dig, jag lovar. Älskar dig för alltid min fina vackra häst.

10 kommentarer:

Bitta sa...

Stackars dig Anna-Karin! Jag gråter bara av att läsa inlägget.

Bitta sa...

Jag är ju inte moster till dig!!!
Har skickat till min systerdotter förut och det blev visst lika till dig :)

MammaKarin sa...

Sv t Bitta.
Ja, suck det var så känslosamt igår. Idag står Blixten i hagen o ropar o ropar, då blir man återigen ledsen.

Hulda sa...

Usch! Förstår att det är jobbigt för dig... Hur det än är så blir husdjur som familjemedlemmar, så när dom plötsligt inte är en del av familjen längre så känns det svårt! Men vi får hoppas att han ändock får det bra på sitt nya ställe, och han får en massa nya (häst-)kompisar! Kram!

Emilie sa...

Han kommer att få det bra, nya äventyr och nya utmaningar :)

krickelin sa...

Vi kommer att sakna Eddan, men han får det säkert bra, med massor av nya polare att bli boss över i hagarna. Nu får iaf Blixten äta upp ifred, alltid en liten tröst i allt... ;-)

kram // lillesyrran

L-8 sa...

Jaha, så fick jag gråta en skvätt i dag också. Kram

MammaKarin sa...

Puss på Er. Jag har fått en hel del sms med kort på Edisons nya ställe der ser bra ut

Skrållan sa...

Snyft,,,som du förstår så gråter ju även jag när jag läser det här inlägget.
Kramisar

Team Åsbacka sa...

Jaha, då var jag tvungen att gråta en skvätt då! Inte lätt när man måste göra sig av med sina vänner, men tyvärr sånt man är tvungen till ibland. Förstår att det är tungt just nu.
Kram!